Jag är trött.
Orkar inte med skolan, måste verkligen ta och skärpa mig. Nu ska jag gå och lägga mig senast elva, och gå upp en timme innan bussen går, så jag hinner slappna av och äta en ordentlig frukost.
Förstår mig inte på mig själv längre! Förut kunde jag sitta och plugga nån timme varje dag, nu pluggar jag i stort sett aldrig. Skäms nästan för mig själv och mina resultat på proven. Jag har alltid varit en sån som får Mvg / vg+ på prov, och nu ligger jag mellan g / vg på nästan alla förutom i svenska och engelska.

Jag har alltid siktat högt och kämpat för detta. Men när någonting annat kommer ivägen släpper jag taget och låter mina mål och drömmar sväva iväg utan mig, och det vill jag inte! Jag vill hålla i snöret och klättra för varje dag, men det känns som att mina fötter aldrig lyfter från backen.